Jag är då Anna. En unik tjej som försöker gå sin egen väg. Jag blir väldigt lätt utknuffad från den vägen då vissa människor helt enkelt inte kan acceptera att alla är unika & fina. Det är knäppt hur en minoritet människor, för egentligen är majoriteten jättesöta människor som inte bryr sig ett dugg, kan få en ur balans sådär. När det är som allra svårast tänker jag tillbaka på förra året då jag skrev ett inlägg om att en av mina största drömmar kanske var på väg att uppfyllas. Vet ni vad det var? En modellscout kontaktade mig och frågade om jag ville bli modell. Först trodde jag att det var lurendrejeri men när jag sökte på hans namn visade han sig vara en av de mest kända modellscouterna. Och han ville visa mig för olika agenturer. Jag kommer ihåg att jag grät för att jag var så glad. Tyvärr blev det inget av det då jag är för kort, tyvärr. Men detta visar ju att jag kan gå min egen väg och det är den vägen jag tänker gå. Oj, nu blev det väldigt djupt här... Fortsätter lite lättare... 

Jag är en väldigt blyg tjej men riktigt tokig när man lär känna mig. Jag har grym humor och skrattar åt nästan allt. Jag går på musiklinjen i ettan, fasen vad jag blev glad när jag blev intagen! Det är något av de bästa valen jag gjort, att välja den linjen. Inte nog med att min klass är helt underbar så får jag pyssla med det jag älskar mest på lektionstid! Jag har alltid älskat musik, dans och teater. Jag var faktiskt med i en teatergrupp ett par år när jag var yngre. Det var verkligen kul! Dans har jag också hållit på med, mer eller mindre. I vår tänker jag satsa på det igen, för jisses vad det är befriande!

Jag saknar min hund så otroligt mycket att det gör ont. Tack och lov har jag världens bästa vänner, en underbar familj och min lille kissekatt som hjälper mig att läka såren. Jag ser Lotta i ögonvrån ibland och kan inte låta bli att le. <3

Jag tycker om lata söndagar, bio och fikapaus i shopping. Jag är väl en helt vanlig tjej med vanliga problem som alla andra. Fast ändå är jag - jag.